16 november, 2010

Tisdag

Den senaste tiden har jag gått i djupa tankar.

Jag jobbar ju i en klass nu, så jag ser mycket vad som händer i klass rummet och på rasten. Så då väcks många "minnen" eller ja, mer känslor som jag har haft under min skoltid. Jag har tänkt mycket vad som har hänt..

Under en tid har jag trott att jag har hittat på att jag har haft det så jobbigt som jag sa att jag hade. Men ju mer jag tänker på det och känner efter. Så vet jag att det inte alls var på hittat.

Min kropp och min själ har raderat minerna och känslorna, dom har försökt att göra det iaf.

En del minen har inte alls gått att radera, dom minerna sitter så djupt in i själen.. som fast bränt. Och dom gör lika ont idag som då.

Den största funderingen som jag har är, minns dom som brände fast dom onda minerna, minns dom att dom har gjort mig så illa..?

Jag får nästan till panik när jag ser någon av dom på stan, ska man säga hej..? eller ska man bara gå förbi.
Jag väljer att gå förbi dom flesta gångerna..

nu står det sitta i mitt huvud..


jag sitter och funderar på, vad har jag gjort, vad var det för fel på mig, varför just mig..?
finns det nått svar på det?

jag vet att mina kära föräldrar läser min blogg, jag vet att det gör säkert ont för er att jag skriver om det.. men gör inte


som vanligt blir mitt blogginlägg huller om buller. men det är så min tankar går just nu.. dom svänger väldigt snabbt.

och just nu står det sittila..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar